Några kollegor kom fram och berättade att de led av panikångest. Jag trodde faktiskt inte något skulle chocka mig numera men detta hade jag inte trott.
Visst det ska ju vara en av toppsjukdomarna i Sverige men man tror liksom inte att någon som man känner har det. Tänk vad folk lider i hemlighet.
Två av dem har jag ingen aning om vilka de är. Vet inte ens namnet. När den första kom fram så fick jag lite panik. Jag tänkte att nu har jag fan lämnat ut mig för mycket och tappat all integritet. Men sedan så tänkte att va fan det finns ju ingen lag på att man ska vara hemlig. Och jag tvingar ju ingen att läsa bloggen.